Denna bloggpost är ursprungligen publicerad som en slutreplik i Svenska Dagbladet 2025-09-15.

Den 7/9 skrev jag här om vad kyrkovalet gäller och vilka skiljelinjerna är, framför allt mellan Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) och de partipolitiska grupperna S, C och SD som märkligt nog också kandiderar i kyrkovalet. Tillsammans utgör dessa fyra grupper två tredjedelar av kyrkomötet så jag bedömde att jag därmed täckte de viktigaste åsiktsskillnaderna.

Riksdagspartierna S, C och SD har avstått från att gå i svaromål, och orsaken till det kan vi bara spekulera om. Däremot tog två andra grupper chansen, Öppen kyrka här och Borgerlig kristen samverkan här.

Öppen kyrka (ÖKA) bildades inför kyrkovalet 2001 och splittrade därigenom den partipolitiskt obundna rörelsen. Det hade varit bättre om vi gemensamt kunnat bryta ner det partipolitiska motståndet och först därefter delat upp oss efter teologiska synsätt. Trots att även ÖKA säger sig vara emot partipolitik i kyrkan väljer de dock påfallande ofta att liera sig med S och därmed förstärka det partipolitiska inflytandet.

I synen på mer konservativa grupper inom Svenska kyrkan än de själva utmärks ÖKA av brist på tolerans, sitt namn till trots. De förväxlar enhet, som är Kristi önskan för sin kyrka, med enhetlighet som innebär att alla ska ha samma åsikter. POSK menar i stället att just mångfalden inom Svenska kyrkan är en styrka.

Min ursprungliga artikel gav tydliga besked om vad POSK står för, och i vårt program ger vi ytterligare svar på det. Men i sin replik ställer ÖKA några direkta frågor som jag vill svara på.

• POSK erkänner gärna att det även inom de partipolitiska grupperna finns många aktiva församlingsmedlemmar som deltar i gudstjänstlivet. Vi vill inte hindra någon från att organisera sig som de själva vill och ställa upp i kyrkovalet. Men vi menar att en samhällspolitisk ideologi är en olämplig grund att bli vald på i ett kyrkoval, och vi vill övertyga väljarna om detta så att de partipolitiska grupperna helt enkelt får så få röster som möjligt.

• Kyrkan och vi kristna ska leva i världen, men inte av världen. Det kyrkliga valsystem som är en karbonkopia av det allmänpolitiska med direktval till tre nivåer har varit till skada för kyrkan sedan det infördes år 2000.

• Indirekta val är varken mer eller mindre demokratiska än direkta, men indirekta val av kyrkomöte och stiftsfullmäktige, så som det var fram till år 2000, skulle avspegla synen på församlingen som kyrkans grundläggande enhet. Kyrkomötet ska inte vara kyrkans riksdag som fattar beslut över huvudet på och helt oberoende av församlingarna, utan kyrkomötet ska bestå av representanter för församlingarna som fattar beslut tillsammans, till nytta för församlingarna.

• För POSK är det avgörande att föra en dialog med stiften vid framtagandet av eventuella nationella mål för skogsförvaltningen. Det ÖKA vill pressa fram behöver föregås av förankring.

Borgerlig Kristen Samverkan (BKS) är en ny grupp som via två namnbyten har övergått från Moderata Samlingspartiet via Borgerligt Alternativ till BKS. Men mer partipolitiskt oberoende än att en röst på Moderaterna ändå fortfarande tillgodoräknas BKS är de inte. Namnet visar också tydligt att de har valt en samhällspolitisk ideologi som grund för sitt kyrkopolitiska engagemang.

I sin replik anklagar BKS oss för att vara otydliga med vad vi står för. Tala om att kasta sten i glashus. POSK har ett mycket omfattande kyrkopolitiskt program på sin webbplats, medan BKS bara har en synnerligen summarisk programförklaring.

Vi undrar exempelvis hur BKS ställer sig i den aktuella frågan om arvoden? I Göteborgs stift röstade BA tillsammans med POSK ja och KR nej till att avskaffa arvodena i stiftsfullmäktige. Och hur blir det med valsystemet? Dessa frågor, och många andra ger ni inga svar på, och epitetet borgerlig ger inte heller någon ledtråd.

Nu är det bara några dagar kvar till valet och fram till dess konkurrerar vi om väljarnas gunst. När dammet har lagt sig ser POSK fram emot att verka tillsammans för kyrkans bästa med alla som är intresserade av det. Valrörelsen är lyckligtvis bara en parentes i det kyrkliga vardagslivet.


Illustration hämtad från svd.se, beskuren av upphovsrättsliga skäl