Inför kyrkovalet dyker ofta frågan upp: ”Är ni inte politiska ni också?” när POSK beskriver sig som partipolitiskt obundet. Och visst är vi politiska i den meningen att vi vill vara med och påverka kyrkan. Men att vara partipolitiskt obunden är inte samma sak som att vara opolitisk. Skillnaden är viktig att förstå.

Politik i ordets egentliga mening

Ordet politik kommer från grekiskans polis – staden, samhället. Politik handlar alltså i grunden om hur vi ordnar vårt gemensamma liv. I kyrkan rör det frågor som:
• Hur ska vi använda kyrkoavgiften?
• Hur vill vi utveckla gudstjänstlivet?
• Hur ska diakonin nå människor i utsatthet?
• Hur ser vi på kyrkans röst i samhällsdebatten?

Alla som engagerar sig i kyrkovalet tar ställning i sådana frågor – och därmed är man politisk. Att säga sig vara helt opolitisk som förtroendevald i kyrkan är omöjligt, eftersom man då skulle avstå från att påverka kyrkans framtid.

Partipolitik är något annat

Däremot är partipolitik något helt annat. När de politiska partierna ställer upp i kyrkovalet tar de med sig erfarenheter, strukturer och ibland konflikter från rikspolitiken. Det kan handla om frågor som inte alls har sitt ursprung i kyrkans liv, men som ändå får styra kyrkans beslut. Det kan också innebära att man försöker tillämpa den samhällspolitiska höger-vänsterskalan inom den kyrkliga sfären, trots att den saknar relevans för det mesta som kyrkan ägnar sig åt. Risken är då att Svenska kyrkan blir en förlängning av samhällspolitiken, i stället för att självständigt verka utifrån sitt uppdrag.

POSKs vägval

POSK väljer en annan väg. Vi är partipolitiskt obundna – vi företräder inte något riksdagsparti och vi bedriver inte partipolitik i kyrkan. Däremot är vi kyrkopolitiska: vi vill påverka hur Svenska kyrkan formas och leds, men alltid utifrån kyrkans eget uppdrag – att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission.

I våra privatliv kan vi mycket väl engagera oss samhällspolitiskt och det finns POSKare som sympatiserar med hela skalan av allmänpolitiska partier. Dock tillåter Socialdemokraterna inte att deras medlemmar engagerar sig kyrkopolitiskt för någon annan nomineringsgrupp deras egen, så några sådana är svåra att hitta, men det hänger på dem.

För att kunna utföra vårt uppdrag på bästa sätt när valet väl är över måste POSKs representanter förstå och anpassa sig till hur det kyrkopolitiska systemet fungerar. Om vi inte ensamma har fått mer än hälften av mandaten kan vi behöva samverka med andra grupper för att bilda majoritet och tillsätta presidieposter. Under mandatperioden behöver vi vara beredda att överlägga med andra grupper och se till att POSK uppträder på ett seriöst och pålitligt sätt. Politik är det möjligas konst – också i kyrkan. Lyckas man inte företräda sina väljares intressen och få igenom sina förslag behöver man se över hur man arbetar.

Slutsats

Att vara partipolitiskt obunden betyder alltså inte att stå utanför eller låtsas som att kyrkan kan leva utan politik. Det betyder att ta ansvar för kyrkans gemensamma liv på kyrkans egna villkor. Och just där går skiljelinjen mellan POSK och de partier som vill använda kyrkan som ännu en arena för partipolitiken.

Vill du att Svenska kyrkan ska styras utifrån sitt uppdrag och inte av partipolitiska hänsyn – då är POSK alternativet för dig.


AI-genererad illustration