Web Analytics
Svenska kyrkan är ett bra namn | Mats kyrkovalblogg

Mats kyrkovalblogg

Den 21 september 2025 är det kyrkoval. Fram till dess är den här bloggen mitt forum för reflektion, debatt och engagemang kring kyrkans framtid. Jag är ordförande för POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – i Göteborgs stift. Den här bloggen är dock inte en officiell kanal för POSK, utan uttrycker mina personliga tankar, perspektiv och ståndpunkter som engagerad medlem i Svenska kyrkan och aktiv i kyrkopolitiken.
– Mats Rimborg, Göteborg


Svenska kyrkan är ett bra namn

Det förs emellanåt fram förslag om att Svenska kyrkan borde byta namn, med motiveringen att det nu finns många kyrkor i landet, att allt färre svenskar är medlemmar, och att namnet kan uppfattas som nationalistiskt eller exkluderande. Jag menar att detta är ett feltänk, såväl strategiskt som historiskt och identitetsmässigt. I dessa diskussioner nämns ibland alternativ som Evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige, fast det finns faktiskt redan ett litet kyrkosamfund som bär det namnet.

Svenska kyrkan är ett starkt varumärke. Namnet blev officiellt redan 1860 och är djupt inarbetat, förknippat med trygghet, historia, kultur, livets stora högtider och ett brett samhällsengagemang. Det är det utan jämförelse mest välkända trossamfundet i Sverige – och det största, även om medlemsandelen långsamt sjunker. Att frivilligt byta bort ett så starkt och etablerat namn vore att ge bort en av kyrkans mest värdefulla tillgångar.

Tänk om andra organisationer skulle resonera likadant. Skulle Svenska Dagbladet byta namn för att det finns andra tidningar, eller för att det inte är den största morgontidningen? Skulle Sveriges Radio slopa sitt namn för att det finns kommersiella alternativ, eller för att det inte längre är allas förstaval? Knappast. Namn bär historia, trovärdighet och kontinuitet – och det gäller i högsta grad också Svenska kyrkan.

Namnet speglar historien – men inte bara historien. Svenska kyrkan är formad av sin kontext: den svenska. Språket vi använder, högtiderna vi firar, de värderingar vi förkroppsligar – allt detta hör hemma i ett svenskt kulturarv. Det betyder inte att kyrkan är nationalistisk eller exkluderande. Tvärtom är Svenska kyrkan i dag en öppen folkkyrka som omfattar människor med olika bakgrund, erfarenheter och språk – men som ändå förenas i ett sammanhang präglat av svensk historia och samhällsliv.

Att vilja radera den dimensionen i kyrkans namn kan ses som ett uttryck för ett självutplånande ideal: att vi inte längre vågar stå för vår roll och vårt ansvar i det samhälle där vi är verksamma. Men det är just som Svenska kyrkan vi kan fortsätta vara relevanta – i samtal med samhället, i möten med människor och i gemenskap med andra kyrkor, både nationellt och globalt.

Det är inte ett problem att det finns många kyrkor i Sverige. Det är ett uttryck för religiös mångfald och trosfrihet, vilket vi ska värna. Men mångfalden blir inte större av att vi förminskar oss själva. Att kalla sig Svenska kyrkan är inte ett påstående om att vara den enda, utan en signal om vilka vi är och var vi hör hemma.

Namnet är inte bara en etikett, det är en identitet. Svenska kyrkan är ett namn som bär på hundratals år av liv, tro och engagemang. Det är ett namn som väcker igenkänning, respekt och förtroende – även hos många som inte är aktiva medlemmar.

Slutligen: Tidigare beslut om att byta namn på företeelser inom Svenska kyrkan, som
Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen har slutat med katastrofala förluster av goodwill och varumärkesigenkänning. Låt oss inte göra om dessa misstag.

Därför ska vi fortsätta att använda namnet Svenska kyrkan med stolthet och framtidstro.

Svenska kyrkan
AI-genererad illustration
blog comments powered by Disqus