Med begränsad ekonomi och färre anställda

2025-06-25 21:00

Svenska kyrkan står enligt samstämmiga prognoser inför stora förändringar. Med sjunkande medlemsantal och minskade intäkter ökar pressen på församlingarna att anpassa sig. I vissa fall har förändringarna redan slagit igenom, i andra fall är de sannolikt oundvikliga. Det är smärtsamt, men innebär också en möjlighet. Om kyrkan vågar tänka nytt finns vägar framåt som både stärker dess ekonomi och fördjupar dess roll i samhället. Men det kräver två saker: att fler församlingar vågar använda möjligheten att bedriva näringsverksamhet i enlighet med kyrkoordningen – och att de klarar sig med färre anställda.

Att Svenska kyrkan i dag har närmare 25  000 anställda är ett arv från en tid då nästan alla var medlemmar och kyrkan var självklar i varje del av samhällslivet. Den tiden är förbi. Men det är värt att påminna om att kyrkan så sent som 1970 endast hade omkring 10  000 anställda och ändå klarade sitt uppdrag ganska bra. I dag sjunker medlemsantalet, många församlingar kämpar med ekonomin, och behovet av att prioritera har i många fall blivit akut. Den nuvarande organisationen är inte hållbar i längden.

Färre anställda betyder dock inte att kyrkan måste backa från sitt uppdrag. Tvärtom kan det frigöra kraft. Ett minskat personalberoende kan ge utrymme för ökat ideellt engagemang och större delaktighet. Många församlingar vittnar om hur engagerade frivilliga tar ansvar för caféverksamhet, barnverksamhet eller kulturarrangemang – ofta med både glädje och stolthet. Det är en påminnelse om att kyrkan inte bara är sina anställda. Den är sina medlemmar, och dessa måste tas i anspråk. Man trivs där man behövs, och det skulle kunna leda till en positiv spiral. Många ideella skulle kunna axla betydligt mer kvalificerade uppgifter än de tillåts utföra i dag, men hindras av revirtänkande personal och ängsliga kyrkoherdar.

Samtidigt måste vi bredda synen på hur kyrkan kan bära sin verksamhet ekonomiskt. Kyrkoordningen ger redan i dag församlingar rätt att bedriva näringsverksamhet, så länge den har en naturlig anknytning till församlingens uppdrag. Det är en möjlighet som i stort sett bara skrapats på ytan, med vissa inspirerande undantag. Just kopplingen till församlingens uppdrag kan göras till en konkurrensfördel som bör utnyttjas.

Tänk er en begravningsbyrå där själavård och medmänsklighet går hand i hand med professionell service. Ett församlingscafé som erbjuder arbetspraktik för unga och samtidigt skapar en öppen mötesplats i lokalsamhället. Förskolor är redan etablerade på flera håll och skulle kunna bli fler, om inte trångsynta politiska partier sätter käppar i hjulet. Student- och äldreboenden med kristen profil skulle kunna integreras i församlingslivet. En retreatgård där andlighet och vila bildar en helhet. Sådana verksamheter kan både bidra till kyrkans ekonomi och föra den närmare människors vardag.

Det handlar inte om att förvanska kyrkans identitet, utan om att förvalta dess resurser med ansvar och kreativitet. I en tid då intäkterna från kyrkoavgiften minskar behöver kyrkan agera affärsmässigt för att fullfölja sitt uppdrag. För varje ny verksamhet som kombinerar själ och hållbarhet ökar också församlingens möjligheter att finnas kvar och göra skillnad.

Svenska kyrkan måste våga tänka strategiskt; släppa taget om det som inte längre går att behålla för att i stället ta sig an det som är möjligt. Vägen framåt är en organisation med färre anställda och smartare verksamheter. Det är inte ett hot mot kyrkans uppdrag, utan ett sätt att värna det för framtiden.

Begränsad ekonomi och färre anställda

Begränsad ekonomi och färre anställda

AI-genererad illustration

Mats kyrkovalblogg

Med begränsad ekonomi och färre anställda

Bloggarkiv