Här kommer en rapport med anledning av resultatet i kyrkomötesvalet. Allt i det följande bygger på det preliminära resultatet där många förtidsröster inte räknats med.

Valdeltagandet i hela landet uppgår enligt den preliminära sammanställningen till 17,84 procent. För fyra år sedan, 2021, var motsvarande preliminära siffra 17,5 och steg efter slutsammanräkningen till 18,4 procent, så valdeltagandet har förmodligen ökat en aning Det är en bit ifrån toppnoteringen 19,1 procent 2017, men en bra bit över vad vi såg i valen dessförinnan.

För att börja med POSK ser vi ut att backa från 47 till 45 mandat. Extra tråkigt är att ett av de förlorade mandaten kommer från Göteborgs stift. Dessutom förlorar POSK mandat i Strängnäs stift och i Luleå stift. Däremot fick POSK flest röster i Visby stift och tar därmed ett av de båda mandaten från Svenska kyrkans minsta stift. Kan det ha att göra med att deras biskop Erik Eckerdal, som tidigare satt i POSKs styrelse, har engagerat sig i frågan om kyrkans valsystem? Fram för fler modiga biskopar!

Den nya spärren på 2,0 procent för att komma in i kyrkomötet hindrade Alternativ för Sverige (AfS) med 1,64 procent från att sitta kvar. I övrigt tycks den snarast ha sporrat de grupper som låg under eller i närheten av den nivån vid förra valet till stordåd:

Himmel och Jord (HoJ) ökade från 0,60 till 2,18 procent (från 1 till 6 mandat).
Fria Liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) ökade från 1,61 till 3,29 procent (från 4 till 8 mandat).
Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna har bytt namn till De Gröna i Svenska kyrkan (DGSK) och ökade från 3,26 till hela 7,29 procent (från 8 till 18 mandat).

Personligen tycker jag inte att enfrågegrupper som Himmel och Jord har något att tillföra Svenska kyrkan, och en treprocentspärr hade varit mer ändamålsenlig. Men POSK röstade annorlunda i kyrkomötet, och som man bäddar får man ligga. Det finns uppenbarligen många medlemmar som tycker det är viktigt att kyrkan agerar föregångare inom miljö- och klimatfrågan, och det är rimligt att de får göra sin röst hörd. Men det kunde ha räckt med DGSK.

Uttryckt i procent har POSK minskat från 19,33 till 17,65 procent. Att nedgången i mandat begränsas till två, rent matematiskt borde det snarare ha varit fyra, beror delvis på att AfS uteblivna mandat fördelas bland övriga grupper och då gynnas de största mest, men sedan får vi nog anta att vissa mandat hänger lite löst. I slutsammanräkningen 2021 förlorade POSK ett mandat, det såg ut som om vi skulle få 48 men det stannade på 47. Jag hoppas att den historien inte upprepar sig.

De båda övriga partipolitiskt obundna grupperna Öppen kyrka (ÖKA) och Frimodig kyrka (FK) har båda ökat, ÖKA från 13 till 16 mandat och FK från 8 till 9 mandat. Tyvärr brukar ÖKA inte vara intresserade av att samarbeta med POSK, och framför allt inte med FK (och för all del även tvärtom), så det är svårt att se någon större praktisk nytta av detta. Men det är ändå glädjande att de obundna grupperna sammanlagt går framåt.

Vår huvudmotståndare Arbetarepartiet – Socialdemokraterna (S) ökar tyvärr också med två mandat, från 70 till 72. Nu ska vi komma ihåg att i förra valet minskade S från 76 till 70 medan POSK ökade från 43 till 47, så i båda fallen handlar det om mindre rekyler som inte nödvändigtvis behöver betyda så mycket för framtiden, men det är ändå illavarslande. I S-fallet tror jag det handlar mycket om att de är väldigt duktiga på att engagera sina medlemmar att gå till valurnan och lägga sin röst på Partiet. Om POSK kunde få kyrkfolket att tänka och handla likadant hade vi säkert tagit hem spelet. Men det förutsätter ett aktivare agerande under perioden mellan kyrkovalen, det går inte att få fram ett motsvarande engagemang under själva valrörelsen. Kanske ska vi inte bränna allt krut de sista veckorna nästa gång, utan försöka arbeta mer långsiktigt?

Borgerlig Kristen Samverkan (BKS), som är en sammanslagning av Borgerligt Alternativ (BA) och Kristdemokrater i Svenska kyrkan (KR), har inte direkt fått någon raketstart. Jämfört med enbart BA ökade man visserligen med ett mandat, till 21, men KR hade 7 mandat med sig i boet vid samgåendet, så nettoresultatet är -6.

Centerpartiet (C) är en annan förlorare, som minskar från 30 till 23 mandat. Kanske är det härifrån många av de nya DGSK-sympatisörerna kommer. Hur små kan C bli men ändå få tillsätta ordförandeposten i kyrkomötet?

Ytterkantgrupperna Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) och Sverigedemokrater i Svenska kyrkan (SDSK) minskar båda, ViSK från 19 till 15 och SDSK från 19 till 16 mandat. I båda fallen kan det ha att göra med att de som sympatiserar med Vänstern respektive Sverigedemokraterna i allmänpolitiken inte är särskilt kyrkligt intresserade, kanske inte ens medlemmar i Svenska kyrkan, och därför inte bryr sig om att eller får rösta i kyrkovalet.

Lägger vi ihop mandaten för grupper som kan tänkas vilja samarbeta med S hellre än med POSK får vi S+C+ViSK+DGSK+HoJ+ÖKA = 72+23+15+18+6+16 = 150. Även FiSK kan tänkas hamna här. Så det blir en solklar majoritet av de totalt 251 mandaten för den här sidan. Även om POSK skulle lyckas vinna över C på sin sida kan de övriga bilda majoritet. Vi kan nog se fram emot ytterligare fyra förlorade år när det till exempel gäller frågan om indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet.